...om att bada i havet.

Varmt som fan är det! Igår var vi på kalas hos underbara söstra mi. Jag trodde att jag skulle svimma av värmen. Jag svettades så det rann ner för pannan, jättetrevligt för de andra gästerna som satt vid bordet. Nä fy! Så idag har vi badat på Larödsbaden. På Larödsbaden, i Larödsbaden, vid Larödsbaden? Låter konstigt vilket som. Hur som helst, man inser att man har haft Sveriges absoluta finaste badstrand i Åhus när man kommer till andra ställen...som Larödsbaden till exempel. Stenar i sanden, stenar, sjötång, sjögräs och äcklig äcklig gummislembotten. Nä tacka vet jag Åhus! Som jag saknar Åhus underbara sandstrand utan allt jobbigt. Eller Gjusholms klippor så fort vi har satt dit en badstege eller liknande. Gjusholm är också jäkligt fint att bada vid. Man skulle ha haft en såndär hög regnvattenstunna, den kunde man placera ute på balkongen och ställa sig i. Det hade varit fina fisken det, i detta fallet tjocka Piraten men iallafall.

På tal om tjocka piraten. De sägs att det har skådats knubbsäl ute vid Gjusholm.

...om att bli av med saker.

Som vissa av er vet ska familjen Dahlbom flytta den 16'e. Det ska bli så infernaliskt skönt! Allt man har samlat på sig och allt som man vill bli av med. Igår slängde jag minst tvåhundra kilo tidningar. Nä jag överdriver inte (jo lite), jag fyllde hela soprummet med dessa förbaskade blaskor. Så nu är det bara böckerna kvar, men böcker kan man ju inte slänga...eller kan man det? Helst hade jag velat skänka dem till någon glad person eller kanske sälja dem billigt till nått bokantikvariat där det jobbar en äldre herre med långt grått skägg och kofta stickad av fåraull. Men hur mycket tar man betalt för böcker? Tio för de stora och fem för de små, skynda på skynda på för nu ska flyttkarusellen gå. Oh ack ack ack...

Blocket är ju en kul kassako också. Vi har en hel del möbler som ska säljas samt en del teknikprylar så som stereo, högtalare och annat. Nu skulle man ju kunna tro att man kan lägga allt i en enda annons på blocket. Men nä nä nä, se det går inte! Varje pinal som man vill sälja måste läggas i rätt annonskategori. Så istället för en annons på blocket så blir vi nu tvungna att skapa tre annonser på blocket. En annons kostar tjugo kronor såvida man inte vill göra annonsen lite mer spännande och "säljande". Allt lull-lull kostar extra. Snälla Ia kan vi inte bara kasta skiten eller skänka bort det till Lions? De kommer ju och hämtar, gratis! För annars kommer vi få en jäkla massa korkade prutmail och skumma typer som ringer sent in på nätterna för att de är intresserade av vår hatthylla Jörgen. Jag vill inte snacka med nån skum typ halv två på natten och speciellt inte om vår fula hatthylla Jörgen.

Suck! Nu blev inlägget sådär långt igen. När man bloggar ska man hålla sig kort och koncis för att inte tappa läsarens intresse. Helst ska man skriva i ett Zen-liknande tillstånd. "Jag har ätit mat. Köttbullar och pasta. Det var gott." Jag är helt kass på att vara Zen, oftast. Nähä man kanske skulle börja tvätta de där jäkla fönstrena. Ja så får det nog bli, hur ser vädret ut? Nä men oj va soligt det är! Typiskt!!

...om att uppdatera bloggen när det är sent.

Länge sedan jag uppdaterade bloggen, jag ber om ursäkt.

Vi vet vilket kön knodden har nu. Det är en pojke. Vi som hela tiden såg oss som föräldrar till en liten flicka...vi ska nu få en liten pojke istället. Förstå mig rätt, jag är inte besviken, men det blir en mental omställning. Den där lilla tjejen som gång efter gång kramar om oss och kallar oss mamma och pappa i mitt inre finns inte. Nu är hon istället en liten pojke och jag har så jäkla svårt att förhålla mig till det. Varför vet jag inte riktigt. Kanske för att jag bättre förstår mig på kvinnor och det kvinnliga könet. Grabbarna och männen i mitt liv klarar sig, där finns det inte riktigt rum för överbeskyddande och oro. Oroar mig gör jag ju ändå visserligen, men det är svårt att tala om den oron inför dem som jag oroa mig för. Ni förstår. Oftast så är det eller ska vara så grabbi-grabbigt att jag får halsbränna. Jag har alltid haft lättare att snacka med tjejer än med killar. Tjejer är mer avmantlande än vad killar är. Ni ser oss oftast för vad vi är. Kanske är det en inbyggd modergrej, jag vet inte. Vi killar är mer korkade eller ignoranta inför våra medgrabbar att vi inte bryr oss. "Jaha, du jobbar som väktare, coolt...whatever, ta dig en öl kompis!"

Hur som helst...

När jag tänker jag på honom så är han en riktig liten cooling, skinnjacka, depeche mode t-shirt och röd tuppkam. Vad ska morfar säga! Och vad ska knodden heta? Förmodligen så ska han heta Sakarias. inte Zakarias med Z eller CH eller CKH...Zackharias. Med ett X kanske? Xackarias? Vad vill du heta lilla knodden där? Herman kanske? Nä, då stämmer Sakarias bättre in på en röd tuppkam och skinnjacka, eller hur? Sakarias blir Sake som smeknamn. Herman blir...Herman eller Manne. Då låter Sake fräckare.

Undrar om han kommer gilla fotboll? Eller musik? Jag hoppas på musik, sparka på en fotboll kan vem fasen som helst göra. Men han får gärna gilla fotboll, inte mig emot. Bara han blir glad av det, glad och lycklig. Det är det viktiga...och att han är snäll mot sin mamma. Men det är jag övertygad om att han kommer vara. Ingen kan vara ond mot henne om man lär känna henne, hon är godheten personifierad.

Än märker jag inte av honom så mycket, han figurerar mer som en främmande gäst som snart kommer på besök. Och jag försöker växa upp så mycket jag kan innan han hunnit hit. Jag vill ju inte att han ska se mig som en medioker person eller pappa. Vad gör en person till en medioker pappa förresten? De gångerna han sparkar lägger jag oftast handen mot mammas mage för att känna. Oftast känner jag ingenting, jäkla retsticka! Precis som jag! Mamma Ia säger att om han är uppspelt och sparkar mycket så lugnar han ner sig när jag lägger handen på magen. Ungefär som när hon själv sover oroligt, då lägger jag min hand mot henne och hon lugnar sig direkt. Det är en häftig känsla. Jag vill tro att det är samma typ av trygghet som min pappa har förmedlat till mig som jag nu förmedlar till Ia och knodden. När det väl gäller så är man jäkligt cool. Man vet precis vad som ska göras och man gör det. Hipp häpp klart, bang boom, klara direktiv. Fan va jag saknar dig farsan. Om jag blir en tredjedel så god och underbar som du var och är när vi var mindre så är jag nöjd med mitt föräldrarskap. Tack pappa.

Klockan är 2.43 just nu och jag ska hoppa ner i säng. Nu har ni fått en liten uppdatering. Nästa inlägg kommer nog handla om vår besök på barnmorskecentralen. Tills dess får ni ha det fint.

...om dem man tycker om.

Det finns vissa människor här i livet som man tycker om mer än andra. En syster, bästa vän, mentor, en mor. Jag har tur. Jag har många människor i mitt liv som jag tycker om, jag kan till och med säga med rak dock smärtande rygg säga att jag älskar flera av dess människorna. Mina absoluta närmaste vänner, min familj, deras barn, min fru, mitt barn. Vad skulle jag ta mig till om det hände er någonting? Om någon av er plötsligt skulle fattas mig, fattas oss. Hur skulle livet te sig? En ständig smärta att bära i hjärtat eller en glädje över de minnen man har? Det är många jag genuint saknar och vissa jag ofta längtar efter. I flera flera år har jag önskat och drömt om att få ha er alla under ett och samma tak. Bara så att jag vet att ni är där, att ingenting kan hände er. Jag har tyvärr inte det stora taket och jag kan inte heller vaka över er. Någonting jag faktiskt kan göra dock, är att bära med er i mitt hjärta. Där är taket milalångt och jag ser allt.

Tack för att ni finns.

...om att glömma saker.

Jag hade en massa bra grejor som jag tänkte att jag skulle skriva olika inlägg om idag. Kommer jag ihåg vad något av dessa inläggen skulle handla om? Nope! Jag har glömt allt! Antingen börjar jag bli gammal eller så tar de här gråa hårstråna ut sin rätt i förtid. Damn you Jay Leno hairdo!

Jaja, medan jag ändå kom in på tråkiga saker att säga så kan jag ju fortsätta med denna lilla raden. 100kr till den som vet vilken låt det kommer ifrån.

...imorgon är en annan dag!

Gnatt!

Varför är det så svårt att sätta titlar på inlägg?

Jodå hjärtljuden va bra. Hon barnmorskan, hon hittade direkt! "Ungefär här brukar det vara" DUNK DUNK DUNK DUNK!! Haha, vår dotter eller son eller kakmonster har ett starkt hjärta, eller så skruvade hon upp den där lyssnamskinen/grejan så att vi skulle höra riktigt. 148 slag sa hon. Är det 148 slag i minuten? Ungefär som på en bil eller en hårddisk? 5000rpm och allt det där ni vet. Jaja, hur som helst så hörde man väldigt tydligt. Helt galet att det faktiskt finns en liten liten människa där inne. En människa som efter ett tag kommer vara rädd för tomten, springa efter fotbollar, leka med dockor eller tälja pilbågar ute i skogen...som pappa gjorde med mig.

Kul förresten att fler börja hitta fram till bloggen genom fejjan. Tänk hur det va innan. Vad gjorde vi utan facebook? Jag menar Lunarstorm sträcker ju sig enbart till barn och människor med en mindre utvecklad hjärna. ;) Skojar bara! Visste ni förresten att Lunarstorm från första början hette Stajl och döptes sedan om till Stajlplejs, för att senare byta namn till Lunarstorm...eller om det först va Stajlplejs och sen Stajl. Äh struntsamma...nu vet ni iallafall!

23.59, dags att krypa ner till sängs kanske. Det är ju en dag imorgon också!

..."det är ju en dag imorgon också!" Riktigt tråkigt sagt. Gnatt!

Hjärtljud

Imorgon beger vi till Najaden här i HBG för att få lyssna på lillknoddens hjärtljud. Jag är förbannat nervös och till och med lite orolig, tänk om vi inte hör några hjärtljud. Nej så kommer det såklart inte bli! Tänk om vi hör två hjärtljud?! Fy fasen va tufft!

Hoppas att de även säger vilket kön lillknodden har, jag är så jäkla nyfiken. Ia berättade innan att hon tappade någonting på golvet varpå hon kände att det ryckte till ganska rejält i magen. Helt galet att det finns ett litet litet liv där inne. Jag vill att det där lilla lilla livet ska komma ut till solen nu! Har noll tålamod. Men men, får vänta några månader till helt enkelt.

Vi får passa på och fixa till barnkammaren vetja! =)